Föreningen‎ > ‎

Historik

Årets förening
Historiken presenteras här i formen av två föredrag av Inga Tengdelius och Holger Westlund hållna hösten 2010 i samband med föreningens 10-årsjubileum.

De Första 10 åren
av Inga Tengdelius, nov 2010.

När John Ohlis, Holger Westlund och jag väckte idén om ett pensionärsuniversitet i Bollnäs hösten 1999 mottogs den med både förvåning och viss skepsis. För att göra en ”marknadsundersökning” samlade vi ett antal kulturintresserade personer till en diskussionsgrupp och tillsammans kom vi fram till beslutet att inbjuda allmänheten till ett informationsmöte. Som vi inte hade några pengar bad vi kommunens kulturnämnd om hyresfri lokal i Folkets hus för några möten och tidningen Ljusnan om ett par gratisannonser vilket vi beviljades utan vidare vilket är värt en eloge. Mötet ägde rum under våren 2000 och vi arrangörer diskuterade tämligen nervöst vilket antal intresserade vi skulle behöva som minimum för att alls våga starta föreningen. Och hur många kunde väntas komma till mötet? I bästa fall kanske trettio personer?

Till vår stora förvåning och glädje kom över sextio personer som direkt tog beslutet att bilda föreningen och de utsåg en interimsstyrelse med uppgift att skriva förslag till stadgar och kalla till ett konstituerande möte. Dessutom vandrade det runt en plastmugg för att samla in ett startbidrag för administrativa utgifter. Någon månad senare samlades vi åter och föreningen grundades och styrelse utsågs.

Ett av styrelsens första uppgifter blev att fastlägga en policy för verksamheten och det rådde total enighet om att sätta kvalitetskravet främst. Till att börja med skulle vi ägna oss åt föreläsningsverksamhet för att senare också kunna erbjuda medlemmarna ett kursprogram. Vad gällde kurser skulle vi undvika att konkurrera med redan existerande bildningsförbund och i stället satsa på ämnen som medlemmarna ansåg önskvärda. Vi använde medvetet uttrycket kurser då vi uteslutande ville anlita ämneskunniga ledare. Dessutom ville vi försöka stå på egna ben ekonomiskt och inte söka kommunala bidrag.

Den första föreläsningen hölls av Gösta Edholm på Församlingshemmet och kom sedan att följas av i dag ungefär åttio. De har varit öppna också för allmänheten och samlat mellan 70 och 180 intresserade åhörare. Avgiften för icke medlemmar har vi försökt hålla så låg som möjligt. Som ”tackblomma” till föreläsarna har vi överlämnat gåvobevis på träd i VI-skogen vilket de verkligen uppskattat mycket så vid det här laget torde vi ha en hel liten dunge nere i Afrika. Vi fick också stor draghjälp av tidningen Ljusnan de första åren som ofta refererade föreläsningarna utförligt och med intervjuer med föreläsarna. Ett verkligt kvitto på att vår verksamhet ansågs värdefull fick vi när vi utsågs till ”Årets förening” av Kulturnämnden och dessutom förärades en välkommen check. Tämligen snart växte vi ur Församlingshemmet och flyttade över till Folkets Hus.

På hösten 2000 kunde vi också gå ut med ett föreläsningsprogram som väckte stort gehör och det var inga svårigheter att finna kompetenta kursledare.
Nästa tillskott i utbudet blev en studieresa med buss varje vår till intressanta besöksmål och så föddes idén om en längre resa . Då Elisabeth Hedborg redan föreläst två gånger och blivit mycket uppskattad bad vi henne arrangera en resa till St Petersburg och ett 35-tal medlemmar deltog med stort utbyte. Den resan gav mersmak så när Ulla Bergström året efter erbjöd en resa till Kina blev den snabbt fulltecknad. Sedan har PU ordnat resor till Baltikum, Ungern-Tjeckoslovakien, Madrid, Island och nu senast till Berlin.

Kursverksamhet och resor har gett en välkommen bonuseffekt då många medlemmar har kommit i kontakt med nya människor och på så vis fått nya bekanta och i många fall också vänner. Medlemsantalet har hållit sig omkring 200 för att på senaste åren sjunka något. Det är värdefullt att medlemmarna tipsar goda vänner om PU:s utbud av aktiviteter och också själva kommer med önskemål om verksamheten.

Det är med glädje och tacksamhet vi kan se tillbaka på de tio årens programinnehåll och hur de mottagits. Jag tror att framgången beror på att Pensionärsuniversitetet kom i rätt tid och med rätt utbud och det är min förhoppning att den skall bestå med hjälp av engagerad styrelse och lojala medlemmar.
 
Bollnäs i november 2010
Inga Tengdelius


Bollnäs Pensionärsuniversitet 10 år,  26 jan 2000—okt 2010
av Holger Westlund, dec 2010.

Bakgrund
På 1970-talet växte flera PU fram efter ursprungligen en amerikansk idé. Där skapades ”Institute for learning in retirement” I Frankrike kom ungefär samtidigt ”Den tredje ålderns universitet” 1975. Idén spreds till många länder , bl.a till Sverige, där Uppsala startade 1979. När vi startade fanns det PU i Gävle och Sundsvall. Närmast jämförbar med Bollnäs i storlek är Härnösand. Det var många som tvivlade på att det skulle gå att starta på denna ort, för litet befolkningsunderlag. Men vid första info-mötet som vi bjudit in till 15 nov-99 var det förvånansvärt många som mötte upp. Vi tänkte då: Får vi ihop 40-50 deltagare kan vi våga ett försök att dra igång. Drygt 40 pers kom till första info-mötet. Redan nov 2010 hade vi 110 medlemmar

Föreläsningar
Huvudinriktningen var från början att först och främst erbjuda föreläsningar av hög kvalitet, av experter inom olika områden. Hur skulle vi då hitta lämpliga föreläsare, som vi skulle ha råd att anlita. Från verksamheten i Uppsala Pens.univ. visste vi att många pensionerade docenter o professorer ställde upp gratis eller för en blygsam ersättning. Det borde inte vara omöjligt att övertala en del att göra en utflykt till Bollnäs, tänkte vi. Tågresa tur o retur, lunch hos Inga eller på Folkets Hus kunde erbjudas.

Kassan var mager i början. Det var också en målsättning att innehållet i föreläsningarna skulle fördelas på naturvetenskapliga,
humanistiska, tekniska ämnen m.fl. Vårterminen 2000 startade med enbart föreläsningar med sikte på att anordna  kurser efter hand samt studieresor. I första hand inventerade vi vad orten kunde erbjuda och fastnade då för  ett ämne som verkligen passade i ett skogslandskap.” Skogsbruk i förändring”.  Föreläsare Gösta Edholm, jägmästare och med stor erfarenhet, även internationellt  fick inleda raden av föreläsare, som sedan passerat under åren. 45 åhörare noterades. Denna första föreläsning hölls här på Förs.hemmet, det känns bra att vi firar 10 åren här.

Nästa föreläsare blev en kändis härifrån landskapet, Olle Häger, som rubricerade sitt föredrag: 100 svenska år och 100 till. Han drog 110 personer till i det här fallet Folkets Hus. Han byggde sin föreläsning på ett antal filmer, som också visats i TV. Olle Häger var som man brukar säga ”Känd från TV” där han och Hans Villius med sin oefterhärmeliga röst gjorde framställningarna dramatiska.

För att fortsätta med vår första termin kom den tredje och sista föreläsningen att handla om Avfall ur ett historiskt perspektiv av Hans Ljunggren, professor vid Ultuna, Sveriges Lantbruksuniversitet.  Som inte kostade mer än 300 kr tror jag. Ämnesvalet verkade kanske inte särskilt lockande. Även avfallshanteringen kunde vara intressant, från stenåldern till våra dagars sopberg. Hans Ljunggren är mikrobiolog och Ljusnan skrev: Handelsresande i bakterier föreläser vid Pens.univ.  Hans L-gren hade speciellt studerat detta område.

85 föreläsningar har avverkats t.o.m. oktober i år (2010), samtliga finns förtecknade och också i många fall recenserade i Ljusnan, som därmed också givit oss mycket publicitet, i varje fall de första åren och därmed också bidragit till att vår verksamhet blev bekant för många.

Ofta har det i vetenskapliga undersökningar framkommit hur viktigt det är för oss äldre att vara både fysiskt och mentalt aktiva. I en studie som organisationen Demoskop gjort(Centrum för samtidsanalys) , publicerad helt nyligen,talar man om gruppen människor i  ålders-spannet 65-89 år, där en stor andel känner sig mentalt unga så man har valt att inte tala om gamlingar utan just Ungdomlingar. Dit hör ni som tillhör Bollnäs Pens.univ.

Våren 2001 lyckades Inga T engagera Elisabeth Hedborg, som då var mycket känd utrikeskommentator på TV från Moskva. Vi räknade in 170 personer på Församlingshemmet, som då höll på att sprängas, alla utrymmen öppnades och många hörde säkert inte allt hon berättade om : Ämnet: Ryssland i förändring.  Då insåg vi att det var läge att överge Församlingshemmet som lokal, det blev istället Regnbågen i Folkets Hus. Elisabeth Hedborg var tillbaka igen våren 2003, ytterligare en gång 2009, alltid lika spännande att lyssna till. Hon lär faktiskt vara på väg tillbaka igen.

Det finns många intressanta föreläsningar under åren att kommentera. Många i denna församling kommer kanske ihåg att vi hade en rysk ambassadör här i Sverige som hette Boris Pankin, han kallades hem till Moskva och blev faktiskt också den siste sovjetiske utrikesministern. Här i Bollnäs fanns då Gunnel Jonäng, riksdagskvinna med många internationella uppdrag, hade träffat Boris Pankin  i sådana sammanhang och haft honom som gäst i sitt hem i Fjäle. Efter många förhandlingar per telefon och brev lovade B. Pankin att komma, med sin hustru Valentina som följeslagare. Begärde ett högt arvode men anknytningen till Bollnäs gjorde att vi kunde få honom till något så när rimlig kostnad.  Ämnet blev: Nuvarande Ryssland i en modern värld. Föreläsningen hölls på ryska och översattes av en rysk läkare i Söderhamn. Denne visade  sig dock ha väl klena kunskaper i svenska språket, särskilt då det gällde fackuttryck. Så utbytet blev litet knappt, tyckte nog en del.  I varje fall tyckte vi trots det att det var en stor begivenhet att ha en f.d. sovjetisk utrikesminister på besök. Det ansåg också kommunen, som inbjöd paret Pankin till speciell middag med  representanter också från PU. Men diplomat som han var blev det inga avslöjanden om hemligheter bakom Kremls murar.

Lars Moberg, som vi är van att se och höra rapportera från olika oroshärdar i världen, svår att fånga in, kom ändock våren 2005, talade om USA och terrorismen med mycket stort antal åhörare, 150 pers. Till oss kom han direkt från utlandsreportage via Falun, där han hade sin bostad i Sverige. Han kommer gärna till Bollnäs säger han men det är svårt att bestämma tid med honom för det arbete han har innebär att han ofta direkt måste avresa till någon krishärd.

Jan Hjärpe, prof. i islamologi, ses ofta i TV som kommenterar världshändelser där religion spelar en viktig roll. Hans föreläsning i Bollnäs hade titeln: Religion och makt. han gav en rad exempel på religionens roll i konflikthärdar världen runt: Libanon, Afghanistan, Iran osv. Ämnet är minst lika aktuellt idag.

Staffan Ullstrand, prof. i ekologisk zoologi, Uppsala berättade medryckande om fåglarnas sociala liv, beredd att reda ut frågan om de svarta fåglarna, kajorna, som samlas till kvällarna, även i Bollnäs. I än större antal vid Uppsala domkyrka.

Birgitta Dahl
, riksdagskvinna i 33 år, riksdagens talman i 8 år, talade om folkstyret och dess orubbliga fundament, alla människors lika värde. Berättade också om som hon uttryckte det ”gubbväldet i riksdagen”, då hon började sin riksdagsbana.

Kinakännaren Cecilia Lindqvist kom för att tala om ”Makt, religion och kultur i Kina. Hon startade med att säga: jag måste börja med en avvikelse och redogjorde snabbt och metodiskt för Romarrikets uppgång och fall.

Barbro Westerholm f.d. gen.dir Socialstyrelsen, ordf. i SPF, talade om ”Synen på tredje ålderns roll för samhällsutvecklingen”.

Många föreläsare från orten

har vi kunnat utnyttja under åren: Lennart Sjöberg, kommundirektör i B-näs, tillhör styrelsen i PU, ”Svart och vitt-olika färger på ekonomin”, ”Välfärd, välstånd och ekonomisk utveckling” ett annat ämne.

Vi ska inte glömma all expertis vi har här lokalt. Anders Eklund, politisk chefredaktör på Ljusnan, talade vid ett tillfälle om lokaltidningens roll, vid ett annat tillfälle var ämnet: Är det som står i tidningen sant? Dessutom är Anders Eklund dagens föreläsare.

Kjell Söderlund som tillsammans med prof. Stig Welinder redovisade resultat från utgrävningar om Skogsfinnarna, som flyttade till Sverige och Hälsingland på 1600-talet.

Geir Falk, läkare, chef för hjärtsjukvården i länet, talade om ”Pacemakern 50 år,  tillbakablickar och framtida utvecklingslinjer

Alexander Schlayer
, språkvetare, gymnasielärare. ”Våra språk i världen”

Anders Jonsson, Arbrå-bördig, politisk kommentator i press o radio har medverkat vid två tillfällen, dels inför ödesvalet 2010, dels om Sverige efter EMU-omröstningen.

För oss som arbetat inom skolan känns det väldigt tillfredsställande att kunna fånga upp gamla elever, som blivit expert inom något område. De kommer i regel gärna tillbaka för att dela med sig av sina kunskaper. Här bara några exempel:

Henry Olsson, prof i Företagsekonomi, talade om globaliseringen, som då var ett ganska nytt begrepp.

Gabriella Olshammar, fil.Dr i stadsbyggnad, pekade bl.a. på värdet att behålla gamla byggnader , t.ex. järnvägsverkstäderna men med ny användning.

Anna Jangren, astrofysiker. Hennes ämne var: De gömda galaxerna i universum. Anna  har ett flertal år arbetat som astrofysiker i USA, nu återbördad till Sverige. Kunde berätta om svårförståeliga ting, så att det kändes begripligt.

Örjan Sturesjö, gick ut vid Bollnäs Läroverk 1963.¨professor knuten till östeuropeiska Institutet, en av världens främsta Balkankännare, som tidningen Ljusnan skrev i sitt reportage.

Avslutning
Det får räcka med den här exposén, många flera intressanta gäster har vi haft. Alla har på något sätt satt tankar i rörelse och kanske inspirerat en del åhörare att ta reda på mera om ämnet. Är det så var vår tanke med att starta PU i Bollnäs riktig.

Holger Westlund, dec 2010.
Underordnade sidor (1): Avverkade föreläsningar